Vi ska bli som Shangri-La!

Det är det som krävs för att komma först till framtiden säger Johan Mathson på 3 S som föreläser över hela världen. Själv har jag inte bott på Shangri-La i Bankok men däremot på Hotel Oriental så jag förstår vad han menar. När jag kom tillbaka till hotellrummet efter att ha tagit ett dopp i polen hade någon varit inne och tagit bort hårstråna i borsten som jag borstat mig med. Det kan ju nästan låta lite skary men ändå; det är ett bra exempel på service.
I Sverige måste vi ligga i botten för service inom nästan alla branscher
Vårdcentralen på Surbrunnsgatan är ett skräckexempel De behandlar sina patienter som luft eller något väldigt besvärligt. Dessutom slarvar de bort prover och journaler. Köer i väntrummet. Inga sittplatser, går inte att ringa. Går inte att boka tid. Men det värsta är bemötandet. Hur otrevlig får man vara? Ett annat skräckexempel är Trygg Hansa som jag har mina försäkringar i. Jag har haft världens trevligaste kille. Han kunde sälja vad som helst till mig. Men han blev såklart chef och jag fick en annan. Den killen var så nonchalant och otrevlig att jag bestämde mig för att byta försäkringsbolag efter fem minuter. Detta är såklart en ledarfråga. ”If it´s gonna be, it´s up to me”. Ledaren har ansvar att förankra rätt inställning. Och rätt inställning är förstås att få kunden att känna sig välkommen. Att kunden mår bra. Att lyssna och vara nyfiken på kunden och aldrig, aldrig gå i försvarsställning. Det gäller överallt! Service och bemötande är det som är framtidens vinnarkoncept! För vad är det som styr ditt köpbeslut? Forskning visar att produktkvalitet, pris och kompetens minskar. Det är istället engagemang, att verkligen bry sig om kunden, förstå kundens situation och det lilla extra som avgör vem kunden kommer att välja. Min väninna som går på Socialhögskolan gjorde just en undersökning om psykisk hälsa; och det visade sig att det som betydde mest var det personliga bemötandet. Om någon tog dig i handen. Om någon uppriktigt frågade hur du mådde och frågade hur du hade haft det. Den läkare, sköterska som gav det lilla extra var faktiskt den som ”botade” den sjuke.Men det ska komma från hjärtat såklart. Vet ni vad nyckeln är? Närvaro!

Here comes the sun

Var igår på Right Liveihood Award Ceremony i vackra gamla riksdagshuset. Tog med mig äldste sonen iklädd mörk kostym. Unga män är ursnygga i kostym! Hans lillebror fick knyta slipsen. Storebror kallar det hängsnara.Hederspriset gick till den kinesiske entreprenören Huang Ming för hans arbete med solenergi.Ming har byggt upp Solar Valley i Dezhou i Kina för att visa att solenergi är ett realistiskt alternativ till fossil energi och kärnkraft. Solenergiforskningen fick ingen support av regeringen men Ming berättar i sitt tal att när hans dotter föddes kände han att han hade ett ansvar för framtida generationer. Han lämnade sitt välbetalda jobb inom oljeindustrin och gjorde sin familj fattig som han uttrycker det. Ming talar om visdom och mänsklighet. Hur viktigt det är. Åh, vad jag älskar att han talar så! Han har humor, värme och han är entreprenör! Tänker att Carl Bildt har så mycket att lära av honom. (Tänker också på min polska retorikelev som undrade hur vi kunde ha en så utrikesminister?) Visst är de energikällor vi väljer att forska på, politiska frågor. Eller kanske dolda agendor? Man kan ju undra när flera politiker sitter i styrelser och lobbygrupper som har specialintressen. Någon är kompis med någon…
De andra som fick dela på priset (det är en hel del pengar; typ en halv miljon var) var barnmorskan Ina May Gaskin från Usa, juristen Jaqueline Moudeina från Tchad och organisationen Grail som representerades av Henk Hobberlink från Argentina.
Jag blir tagen av barnmorskan Ina May som tycker att ett lands utveckling handlar om hur vi tar hand om barnafödandet. Kejsarsnitten ökar eftersom kunskapen barnmorskorna bär på inte tillåts komma fram. Tänker själv när jag födde mitt andra barn hur jag nästan tvingades göra kejsarsnitt bara för att mitt första barn förlöstes så. Jag fick verkligen stå på mig för att få föda normalt. Jaqueline Moudeina från Tchad är en otroligt tjusig stolt kvinna i afrikansk outfit som tar andan ur oss andra. Dessutom supportras hon av landsmän som gör uppmuntrande skällandeljud som glatt skär genom Andra kammaren. Hon talar franska och hennes erfarenheter är hårresande. Jag är glad att Livelihood uppmärksammar hennes arbete.
Henk från Argentina belyser ett av världens största problem. Henk säger att en billion människor på jorden inte har tillräckligt att äta! Kan det verkligen vara sant? Det är ju hårresande! 80% av dessa är människor på landsbygden som producerar mat! Hur går detta ihop? Henk och Grain menar att de stora företagen som producerar mat storskaligt och vinstdrivande är boven i dramat eftersom maten egentligen skulle kunna räcka till alla. Men att storföretagen berikar sig. ”The issue is as simple as keeping food in the hand of people, rather than corporation.” säger Hank.
Med hjärtat i halsgropen men full av hopp av de goda krafterna lyssnar jag avslutningsvis på ljuvliga Katarina Henrysons Shakespearesonetter och Svante Henrysons cello. De avslutar med ”Here comes the sun”. Ja, jag hoppas det!

Har du en loverboy?

Det borde du ha. Eller en lovergirl om du föredrar det. Det är faktiskt sant att man blir vackrare av att älska så snälla ni gör det mycket! 75% av de 5000 kvinnor som deltog i 1.6 miljoners undersökning om motion och sex tycker att sex är viktigt för hälsan. Kvinnor under 50 tycker i större utsträckning än övriga kvinnor att det finns hälsovinster med ett aktivt sexliv. Vad männen tycker var det ingen som frågade. Ibland när jag är ute och dansar kommer det fram jätteunga killar och limmar. Jag fattar ingenting? Jag kan ju vara typ deras mamma. Min väninna berättade att det är just det som är grejen. Det kallas MILF. Mother i love to fuck you. Får man skriva så i en blogg? Tänk om jag blir nedstängd nu? En annan grej som kom fram i undersökningen var att den grupp som tillbringar mest tid stillasittande är kvinnor upp till 49 år där
fyra av tio är stillasittande mer än sex timmar varje dag. (Men då har man inte frågat tonårskillar som fastnat framför sina tvspel och dataskärmar) Den mest aktiva gruppen är de som är över sjuttio år! Nästan 9 av 10 kvinnor motionerar för att få bättre hälsa. En tredjedel motionerar för att leva längre. En fjärdedel för att bli gladare och starkare. Ytterst få uppger att de tränar för att bli smalare och snyggare. Själv tränar jag för att jag känner mig smutsig om jag inte tränar. Det är som att inte ha borstat tänderna. Man håller sig också ung genom att röra på sig. Jag springer, dansar och cyklar och känner mig faktiskt yngre än de flesta…

Läs mer om resultaten från undersökningen i rapporten Svenska kvinnor om
levnadsvanor, sex och motion :
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/1-6-miljonerklubben/document/list

En svekfull partiledare

En svekfull partiledare kan inte vara kvar. Juholt bör avgå. Hur ska han kunna få förtroende när han försökt blåsa svenska folket på 160.000? Det är rätt mycket pengar. Allt han talar om färgas nu av att han är en som försöker sko sig. Han har ändå rätt bra lön. Bättre än de flesta. Det känns girigt. Juholt är en hycklare? Han lever inte som han lär. Det viktigaste begreppet i retoriken är ETHOS. Talarens karaktär och personlighet. Det handlar om att skapa förtroende och hur gör man det? Vem har vi egentligen förtroende för och varför? Ibland blir vi lurade av att någon verkar väldigt säker. Det kan vara förtroendeingivande. Det är otäckt att bli utsatt för svekfullhet. Det är ingen vacker egenskap. Man förlorar tilliten och tänker att man kan inte lita på någon.
”Men jag litar på er” säger jag till mina söner. ”Och på Fillie Lyckow. Henne kan man lita på. Annars är det rätt skralt.” Men det viktigaste är kanske att man litar på sig själv?

Är du eldig och passionerad?

Frågar jag Örjan Ramberg. Han blir lite ställd av frågan och klädsamt generad när jag påpekar att han har sexappeal och är Sveriges svar på Richard Burton. Örjan utstrålar manlighet och har ett djup i sina rolltolkningar. Jag tror att hans Martin i ”Natten är dagens mor” som snart har premiär på Dramaten kan ge oss en resa i skådespelarkonst. Kanske är pjäsen nästan självbiografiskt Lars Norenskt? Kanske vet Örjan vad det handlar om att dricka? Varför dricker Martin frågar jag Örjan. Men han kan inte svara på det. Men han berättar att det bara är i Sverige man gömmer och smusslar med spriten. Pjäsen spelas över hela världen och överallt undrar man varför vi svenskar smusslar och gömmer? I Ryssland super man ihjäl sig helt öppet. Jag säger inte till Örjan att Ingvar Kjellson aldrig mer ville spela Noren efter den rollen….Istället frågar jag hur han gjorde för att få Sveriges snyggaste kvinnor på fall. Han ser oskyldig ut, slänger benet klädsamt över det andra. Jag lägger märke till att han har snygga strumpor. Och snygga skor. Säger att han bara följde regelboken. Men hemligheten är att Örjan får varje kvinna att känna sig bekräftad. Jag skulle älska att ha Örjan som vampyr i min nästa film. Han lovade att tänka på saken….

Vi älskar varandra innifrån och ut

säger MarieLouise Ekman om sin Gösta Ekman. Jag tycker det är så vackert och det säger jag till Gösta när vi har vårt skådespelarsamtal i ABF huset.”Hur gör du då? frågar Gösta. ”Tvärtom?” Alla skrattar. Gösta har varit on my mind sedan jag såg honom tala på Bergmanfestivalen på Fårö förra sommaren. Honom ska jag ha tänkte jag då. Och det var inte helt enkelt men till slut kom han. Jag frågar Gösta om snubbelkonsten, hur han kommer på det. Sitter det i huvudet eller kroppen. Det är svårt att svara på tycker han. Är det fysiskt eller psykiskt. Han talar om hur något fastnar i gylfen och sedan spinner det vidare. Han spelar upp en filmscen där Tage ville han skulle kissa. Publiken viker sig. Det är så vansinnigt roligt. Gösta frågar mig innan vi går upp på scenen hur mitt förhållande till min pappa var. Jag säger att vi var väldigt nära. Jag har fantastiska föräldrar.
Det är viktigt med relationen till våra föräldrar. Vi bär det med oss hela livet och speglar vad vi ger till andra. Gösta är en av de finaste och ärligaste människor jag träffat. Och roligaste!

Har du självkänsla?

Eller har du bara självförtroende? Känner du dig värdefull eller har du hamnat i ett ekorrhjul av att prestera för att duga? Självkänsla är det mest värdefulla vi kan ge våra barn. Igår ordnade 2.6 miljonerklubben ett seminarium kring föräldrarrollen på Clarion Hotel. Jana Söderberg, föreläsare och samtalsterapeuft menar att vi i Sverige har fastnat i självförtroendefällan. Många av oss bara presterar och presterar utan att fylla på den andra skålen. Den med självkänsla. Går man omkring och känner att man är en bluff då är självkänslan garanterat låg. Det är därför Sverige toppar utbrändhetslistan. Vi behöver känna att vi är värdefulla även när vi inte presterar. Det känns som flickor lättare hamnar i fällan. Kvinnor är också mer utbrända än män. Pojkar är nog lite mer laidback. Behöver inte vara bra i allt. Men gärna bäst på något. Maria Wells var där och bjöd på sig själv. Läste ur sin bok och sjöng gudomligt. Hon är från Värmland! Det visste inte jag. Maria är en väldigt, väldigt varm person. I like! Jag bjöd dit min vän riksdagsmannen och min väninna Iman från Rinkeby. Mångfald är viktigt, kul och spännande! Alldeles för ofta är vi i miljöer där alla är ganska lika varandra i ålder, kultur och utbildningsnivå. Iman öppnar en ny värld för mig. Jag är så tacksam.

På catwalken

Vad gör jag här? tänker jag när vi genrepar på NK s catwalk kl 8 på morgonen.
Alla är så jäkla långa och snygga och jag är verkligen ingen modell. Men jag låtsas som ingenting utan svänger mig självsäkert ut på banan i skyhöga Hugo Boss stövletter. Jag vet i alla fall att jag är bra på att gå i höga klackar och jag är totalt orädd. Allt jag bär är Hugo Boss. Min jacka kostar 20.000 och polon och byxorna bara smeker kroppen. Väskan dreglar man efter. Vill ha, vill ha. De spelar Amy Winehouse och underbara Divinetjejerna svänger på rumporna som värsta Marilyn Moonroe och jag gör likadant. ”Bjud på er själva” säger Julie som är vår stylist. Hon är kortklippt, klädd i herrkläder och så jävla tuff att jag blir kär. ”Ni ska le, inte vara stoneface som på andra modevisningar” Filippa K visningen som visas i skylten på Biblioteksgatan ser tjejerna ut som de ska ta livet av sig när som helst. Undrar vad deras stylist sa åt dem innan de gick ut på catwalken? Jag undrar också vad David Lynch sa åt skådespelarna i Twin Peaks innan han sa ”action”? NKs Rosenrummet som kan ordna personal Shoppers och 1.6/2.6 miljonerklubben bjöd på modevisning till frukost idag med champagne, crossainter och jordgubbar. Alexandra Charles glittrade. Hon är bara så bra! I love! The godmother of 1.6 och 2.6 miljonerklubben.

Cykeltur i regnet... och Gösta Ekman

Ska vi cykla säger F chockerat och tittar på mina skyhöga klackar. Hur tänker du då?
- Jag skjutsar dig säger jag. – Men regnet häller ju ned. Och vi har ju inga hjälmar. Jag och F ska ut och shake that ass. Har varit länge på landet och luktat på blommorna nu. Nu måste vi hetsa upp oss. F sätter sig tveksamt på pakethållaren i sin designleopard och vippar med de italienska skorna. Jag trampar iväg i hällande regn. F skriker för det går fort i nedförsbacken. Riktigt fort. Paraplyt hon håller vippar ned över mitt ansikte så att jag inte ser någonting. Då blir jag lite orolig. – Det här var det mest upphetsande jag varit med om i sommar ropar F med skräckblandat förtjusning. Vi glider in varma och glada på danspalatset för att shake that ass några timmar. En man i kritstrecksrandigt svänger runt mig på dansgolvet. Han säger att han är finsk och att alla finnar hatar svenskar. Men jag är ju svensk. Då hatar du mig säger jag. – Men du är ju så söt säger han då. Det tycker jag blir väldigt konstigt.
Expressen ringde mig häromdagen och sa att de läst min blogg där jag skrivit att Måns Herngren är Sveriges sexigaste man och de undrade om jag ville att de skulle framföra en hälsning till honom. Kändes väldigt märkligt. Men jag sa att skulle vara kul med en dans. Dagen efter ringde de tillbaka och sa att Måns gärna kunde tänka sig en dans och att jag kunde höra av mig… Har sträckläst biografin om Gösta Ekman; Farbrorn som inte ville vara stor inför intervjun jag ska hålla med Gösta på ABF huset måndag 5 september kl. 18.00 Ett stycke teaterhistoria. Gösta verkar dessutom besitta en av de allra vackraste egenskaper en människa kan ha. Ärlighet. Dessutom är han ju så rolig. Hoppas du kan komma och lyssna på vårt samtal 5 september!

Sexigaste killarna i Sverige

1. Måns Herngren.
Finns det en snyggare man? En nordisk gud som huggen i sten. Deffat vältränad med en air av elegans.
2. Özz Nujen
Sveriges roligaste man och dessutom tidernas gentleman. Vilken svensk man kan skryta om det? Får varje kvinna att känna sig sedd och glad. Ett hjärta av guld.
3. Thorsten Flinck
Vansinnigt begåvad konstnär och vacker man som kan spilla över sin begåvning även på andra i sin omgivning.

Jag kommer från en annan kultur

”Jag kommer från en annan kultur” säger han när han möter mig med en stor blomsterbukett.
Jag går med den i famnen hela dagen och känner mig väldigt uppvaktad. Jag behöver nog det eftersom jag just blev ofattbart smsdumpad efter nio månader. Undrar just vad det är för en kultur? Den fega kulturen vill jag bort från. Jag hatar fega män! R är 1.87 och ser ut som Thorsten Flinck. Han bär mig över vattenpölarna i Berzeli park och det känns som jag är med i en film. Chocken och smärtan över det hederlösa smsdumpet lindras för några timmar. Jag berättar för R att jag träffar många olika kulturer i mitt jobb. Jag frågar om Kurdistan. Han säger att Kurdistan inte finns. Vi tittar på kartan och visst står Kurdistan utsatt men gränslöst. R säger att vi har andra kartor i Sverige. Men hur blir det? Jag berättar för R att jag träffat kurdiska kvinnor som är mer bevakade i Sverige än i sitt hemland. Det är så mycket man inte vet och förstår som händer alldeles intill en. Som det här med heder. Vad är ett hedervärt beteende? Att vara feg är inte hedervärt i alla fall. Jag vill inte tillhöra en feg kultur.

Morsarvet på DVD

TV-serien Morsarvet firar tjugoårsjubileum och det firas med en festival i Skrotkalles Lada i Eda nära norska gränsen, eller i the middle of nowhere eller i the wild, wild west. Nu finns också Morsarvet på DVD och kvaliteten är bättre än när den gick på Tv eftersom det är filmat med riktig 35 mm film. Fotograferna Peter Fischer och Roland Lundin har gjort ett fantastiskt jobb. Serien på sju avsnitt (sju timmar) utspelar sig under andra världskriget när tyskarna ockuperat Norge. Jag spelar dottern Ada som fått en chock och drabbats av mutism eftersom något hemskt hände när de flydde från Norge till Sverige. Marcus på film i Värmland som gjort digitaliseringen kan varenda replik och berättar att han lekte Morsarvet när den gick på TV på 90-talet. Serien håller ännu och är en berättelse som inte liknar något annat. Mamma Solveig har skrivit manus, spelat huvudrollen och producerat för 28 miljoner. (Det blev dyrt för henne) och Staffan Roos har regisserat. På facebook kan du gilla med Morsarvet. När den premiärvisades för arton år sedan var det någon som undrade om det verkligen var så här i Värmland på 40-talet. Då var det någon som svarade: ”Det var möe värre”
http://www.wix.com/morsarvet/Morsarvet

Male to Female Economist of the year

Helena Edrén är Female Economist of the year 2011. Helena höll igår ett lysande tacktal på ceremonin på Handelshögskolan i Stockholm. Hon var verkligt roligt när hon började tala om sin pojkvän som nu ändrat sin facebookstatus till Male to Female Economist of the year. Helena talade suverän engelska och var så strålande vacker och representativ att Handelshögskolan och Barbro Enbom som instiftat priset måste känt bröstet svälla av stolthet. Vilken kvinna! Helena berättade att hon alltid sedan hon var liten känt rädsla för att misslyckas och att många kvinnor måste känna sig 110% säkra för att våga satsa. När hon sa detta ilade det nog till i alla kvinnors maggropar, som att ryggarna spändes till. Hennes ord träffade rakt in i kvinnohjärtat. För visst är det så. Vi får inte misslyckas. Man kanske aldrig får en ny chans. Fast å andra sidan den som misslyckas och reser sig är den som är den verkliga vinnaren. Lars Bergman, rektor på Handelshögskolan berättade att nu är studenterna 50% kvinnor och att han är glad för att detta pris finns. Coola Barbro Enbom som själv gick Handelshögskolan har skapat Barbro Best & Brightest (BBB) för att lyfta fram unga duktiga affärskvinnor. Det behövs! Men som Lars Bergman bekymrat sa, nu vill det till att Näringslivet tar sitt ansvar och ser dessa begåvningar. Hallå Näringslivet, det händer inte mycket! Det vill också till att kvinnor får lika löner som män. I dagsläget har vi 80% av männens inkomster. Vad är det? Helenas pojkvän Max Odeen, tar examen i Nationalekonomi idag och jag frågade honom vad han ville göra nu? Han svarade att han ville bli skådespelare!

Evigt ung med träning?

Regelbunden uthållighetsträning är det som håller för tidigt åldrande stången visar en studie från Mc Master University i USA. Experimentet visade att möss som tränade i ett ekorrhjul tre gånger i veckan i fem månader nästan helt slutade åldras! Mössen var genetiskt betingade att åldras fort men de som hjulmotionerade regelbundet höll sig – trots det unga och fräscha medan deras syskon blev gråa, flintis, fysiskt inaktiva, socialt isolerade och mindre fertila. (Proceedings of the national Academy of sciences) Ja, titta bara på Sylvester Stallone sa min fjortonåring. Han är över sextio och ser ut som fyrtio. Min sjuttonåring protesterar. Det är botox ! Stallone är full av botox. Botox eller inte Stallone ser bra ut och har en ungdomlig approach. Den där fina energin kan alla få som ger sig ut och springer eller gör något annat som håller kroppen igång. Som kickboxning. Extremt jobbig sport. Tyvärr sätter sig de där kickarna och slagen i muskelminnet och det gör ju att det blir naturligt att sparka och slå. Känns inte så bra. Jag vill inte vara en fighter. Alltså det är klart jag vill, en mental fighter men jag vill hellre jobba på ett sensuellt kroppsspråk. När jag var som värst nere i det svarta hålet med skilsmässa, död och olika knivar i ryggen sprang jag. Jag sprang för livet kan jag säga och det räddade mig. Jag blev alltså inte bara ”yngre” jag blev mindre ledsen också. Det var min terapi. Igår träffade jag Örjan Ramberg och bjöd in honom på min skådespelarsalong i höst. Han är enligt min mening en av Sveriges bästa skådespelare. Sedan jag såg honom i dödsdansen tycker jag verkligen det. Sveriges svar på Richard Burton liksom. När vi skildes åt kysste han mig på hand. Bara en sån sak.

Mat sex och uppskattning

Det är livskvalitet kom en grupp kvinnor mellan 24-44 år fram till som jag ställde frågan till.Egen tid och att få träna stod också högt på listan. Min pappa gav mig livskvalitet. Jag har fått ärva hans sommarhus vid havet och den lilla båten med tvåtaktsmotor. Innan pappa dog kom jag bara hit och slappnade av men nu är ansvaret mitt att allt ska fungera. Man lär sig något varje dag. Som det här med tvåtaktsmotor. Det vill ingen ha längre utan nu ska alla ha fyrtaktsmotor. Fördelen med en tvåtaktsmotor är att eftersom ingen vill ha den blir den inte heller lika lätt stulen och då behöver jag ingen dyr båtplats. (peppar, peppar) Vi åkte ut och pilkade strömming häromdagen och lyckan och pirret jag kände när de små fiskarna ryckte i linan uppvägs bara av min fjortonårings glada tillrop när han drar upp fem strömmingar åt gången. Livskvalitet är att se sitt barn glädjas. Jag vill ge dem alternativ till datorerna och tvspelen och youtube. Men jag måste slita bort dem. Igår tvingade jag ut sönerna i löpspåret, sen fick de klippa gräset och rensa hallonlandet. Sen gick vi ner och badade i femton grader, la oss på klipporna och stekte. Är jag en hård mor? I trädgården doftar liljekonvalj och syren. Potatisen börjar komma upp och salladen också. Katten rullar sig i gruset. Jag tror hon är lycklig. Jag ligger i hammocken och luktar på blommorna och lyssnar på fågelkvittret. Tänker på pappa och är så tacksam för att han gav mig livskvalitet.

Unga mot hedersvåld

Mycket tyder på att hederskulturen växer sig starkare i det nya Europa. Det handlar om att ersätta samhällets makt och kontroll med den egna makten och kontrollen. Hederskulturen står som ett positivt föredöme i kontrast till den kultur som det offentliga samhället företräder och som uppfattas som degenererande och normupplösande. Läser i ”Honour, Family and Patronage” (J.K Campbell) att ”Honour is something which most families are presumed to have, but which they may very easily lose. If they do not guard it with all their resources of courages and self-discipline. Det handlar om mycket, mycket gamla traditioner och värderingar som finns i människors huvuden. Det är inga enkla saker att förändra. Den svenska kulturen förespråkar att du som individ ska förverkliga dig själv men i många andra kulturer står familjen alltid före dina individuella behov. Fick förmånen att jobba två lördagar med unga mot hedersvåld. Vilka härliga ungdomar! Projektledare är Meheret Dawit från Eritrianska kvinnoföreningen, en stark och mycket inspirerande kvinna. Vi talade om självkänsla och hade retoriska övningar. Att övertyga med både förnuft och känsla. Vilka hjärnor! Blev också inbjuden till Paris 18 juni där 100.000 iranier samlas för att delta i en manifestation och stödja iranska folket krav på frihet, mänskliga rättigheter och demokrati. Min son Viking tyckte det var rätt kul. I såfall blir det Paula Ternström och 1000.000 iranier.

Släpp in kulturkraften

Denna vecka leder jag kurs arrangerat av Kulturkraft Väst för kulturarbetare i Göteborg i Omvärldsanalys och att använda sitt yrkeskunnande i andra miljöer. Kulturarbetare bär på en stor kompetens men arbetar ofta i en sluten värld. Syftet med kursen är att nå ut till andra grupper i samhället och därigenom skapa större försörjningsmöjligheter. Nyttan är också att fler samhällsgrupper får ta del av kulturen kraft, som t e x arbeta med röst, kropp, direkt kommunikation, konflikthantering, kommunikation och bemötande. Möjligheterna är oändliga men för att nå detta mål krävs att vi kulturarbetare vågar möta andra grupper och lär oss kommunicera nyttan med vår kompetens. Det krävs också att näringslivet och organisationer i samhället är öppna när vi bjuder in till samtal. Kultur och Näringsliv gav förvånande nog kalla handen. Svenskt Näringsliv svarade inte ens på inbjudan och Företagarna lät bara stressade. På fredag bjuder vi in till kulturarbetarpitch. Så mycket kulturkraft! Jag blir alldeles lycklig. Kulturarbetare har så mycket att ge vårt samhälle. Släpp in kraften!

Ikea har gjort mer för demokratin än något politiskt parti

Älmhult, Ikeas själ och hjärta i Småland. Alla gifter sig med alla.En sekt i de småländska skogarna. Företagarandan ångar i luften mellan Krösatågen och Öresundstågen till Köpenhamn och kontinenten och x 2000. Själv kommer jag från den nordöstra avkroken Stockholm. 2.6 miljonerklubben ska hålla inspirationsseminarium. Det handlar om livskvalite för alla kvinnor i alla åldrar. Jag tror att det är livskvalitet att bo i Älmhult men det krävs att du anpassar dig till Ikeas livsstil. Ikea har säkert gjort mer för demokratin än något politiskt parti säger Arja Taaveniku, globalt ansvarig för kök och matplats Ikea. Arja föreläser för oss på det nya kulturcentret Ikea Tillsammans. En underbar lokal. Högt i tak och kreativt inredd. Ikeas vision är att alla ska ha råd att köpa möblerna. Den småländska gnosjöandan har exporterats över hela världen. Älmhult är hjärtat, navet och hit åker folk från hela världen för att känna de småländska gärdsgårdarna och svensk design. Ljust och fräscht! (Alla hotell är fullbokade. Det behövs fler. Jag får sova på stationen…) Själv tänker jag Wilhem Moberg och Utvandrarna men också Marknadsaftons härliga humör. ”I Småland där är det så gott, gott, gott”, som mamma Solveig sjöng när hon gestaltade den småländska pigan Lovisa. Idag är Älmhult trendigt. Folk är snygga, brunbrända och modemedvetna. Tjejerna har shorts och välvaxade ben. Folket känns openminded. Ikea har vågat vara annorlunda säger Arja, kanske är det en del i framgången? Carina Svensson, företagare och kontaktkvinna för 2.6 miljonerklubben i Blekinge och Kronobergs Län föreläser om Feng Shui. Föremålen runtikring oss påverkar mer än vi tror. Egentligen handlar det ju om att städa, städa, städa. Men hur ska vi hinna det? För många kvinnor är ju stress det mest akuta hälsoproblemet. Jag vet inte om män påverkas lika mycket av att det inte är städat? Mitt första samboförhållande tog slut för att jag hade ”en lägre toleransnivå när det gällde skit” än vad han hade. I dagsläget kan jag konstatera att mina tonårssöner definitivt har en högre toleransnivå när det gäller röra än vad jag har.

Jag har fått en ny klänning

Jag har fått en ny klänning av en snäll man. Den är så snygg! Det är en njutning med vackra kläder. Jag är inte särskilt materialistisk men vackra kläder kan jag inte motstå. Värderingar bär vi med oss hemifrån och eftersom min mamma sätter en ära i att inte ha en dyr klocka antar jag att det är sådana signaler jag fångat upp. Mamma tycker t o m att det är skamligt att ha en dyr handväska när det finns människor som svälter. Men vackra kläder behöver inte vara dyra även om de ofta är det och när man får en klänning från någon man tycker om blir det något extra att ha på sig den. Njutningen blir ännu större. Sen är det ju så att de flesta män inte automatiskt går och köper snygga klänningar men då kan man hjälpa dem på traven och föreslå; ”Kan du köpa den till mig?” Tycker han då att du ska köpa den själv (om du har råd) så har han inte fattat grejen. Det handlar om andra saker; som glädje, njutning och generositet.

Skulle aldrig dejta en stockholmare

Min väninna säger att hon aldrig skulle dejta en stockholmare.Varför då? Men stockholmare är ju bara så… Vaddå? Undrar jag. Jag är ju stockholmare. Men du är inte sån. Vad är det för fel på stockholmare? Jag gillar stockholmare men inser att det är värsta rasismen mot stockholmare. Man kan inte åka någonstans (i Sverige) utan att folk tycker att man är en dryg 08. Det är jättejobbigt. Hallå, vi är ju jättesnälla ju. Och snygga...

Får vi ett tristare kärleksliv om vi är jämställda?

Kan vi vara ladies och gentlemen och på samma gång jämställda?

Jag vill uppfostra mina söner till att bli gentlemen. För alla vet att det vi lärt oss hemma tar vi med oss i kärlekslivet sedan. Får vi ett tristare kärleksliv om vi är för jämställda? För att inte hamna där måste vi väl i alla fall acceptera att vi är olika och att det är ganska sexigt.

Fler Idrottstimmar i skolan

Tre lektionstimmar idrott i veckan – Bra för folkhälsa och skolprestation.

Alltmer betonas hälsa i arbetslivet, motion som friskvård och avdragsgilla gymkort men de sista tjugo åren har skolan gått i motsatt riktning. Man har skurit ned idrottstimmarna från tidigare tre i veckan till på många skolor en gång i veckan och ibland varannan vecka eftersom varannan lektion är teoretisk. Barn och ungdomar rör sig allt mindre. Det är mycket oroande både ur ett folkhälsoperspektiv och för den enskilde individen. Det är av central betydelse för folkhälsan att det offentliga kraftsamlar för att skapa möjligheter för alla att röra på sig.

Dålig kondition har i många studier en tydligare koppling till sjukdom, främst hjärt- och kärlsjukdomar än övervikt. Konditionen är ett mått på hur väl kroppen fungerar. Den som har en dålig kondition har nästan fördubblad risk att dö i förtid som vuxen.

Forskare vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm har testat konditionen hos 265 16-åringar från hela landet. Ungdomar fick 2007 trampa testcykel medan forskare mätte deras syreupptagningsförmåga. Resultatet jämfördes sedan med en liknande undersökning som gjordes på 16-åringar 1987. 2007 hade ungdomarna i snitt 10 procent sämre kondition än 1987. För att förstå skillnaden kan man jämföra med ett tolvminuterslopp där två 16-åringar tävlar mot varandra. Den ene har kondition motsvarande 1987 års genomsnitt, den andra motsvarande 2007. Den senare skulle nästan komma ett helt varv efter, eller 400 meter. Det är en stor skillnad i prestationsförmågan. Resultaten är oroande.

Många av 2000-talets barn och ungdomar har obegränsad skärmtid. Man spelar, chattar, tittar på film och umgås framför datorer. En utmaning för oss som är föräldrar idag är att hitta alternativ till ett stillasittande datorliv. Ofta går föräldrar inte längre ut och ropar efter sina barn utan går istället in och ber att de ska gå ut. Många föräldrar står maktlösa eftersom det idag är svårt att få barnen jätteaktiva på fritiden då de spontana utomhusaktiviteterna för många är få. Ett sätt att stötta föräldrarna i detta att ge barnen ett mer fysiskt aktivt liv skulle vara fler idrottstimmar i skolan som kan skapa naturliga rutiner för alla barn till fysisk aktivitet. Skolresultaten skulle därmed också påverkas i positiv riktning eftersom fysisk aktivitet bevisligen effektiviserar inlärningen. Många barn skulle säkert bli gladare och piggare och färre skulle behöva drabbas av depression och nedstämdhet. Fysisk aktivitet har ju enligt forskning gett goda resultat för behandling av dessa symtom som är så plågsamma och hämmar ett gott liv för så många.

Skolan kan inte lösa alla samhällets problem. Föräldrarna har huvudansvaret för sina barns uppfostran och hälsa. Men skolan kan bidra. Det kan handla om att alla barn en gång om dagen ska röra på sig eller erbjudas annan fysisk aktivitet. Nationellt skulle det ha en avgörande om barn och ungdomar i grundskola och gymnasieskola garanteras minst tre lektionstimmar idrottsundervisning varje vecka. Vill vi höja kvaliteten på den svenska skolan bör också idrottens betydelse vägas in. Det är avgörande för både elevens hälsa och resultat. Ett regeringsbeslut på tre timmar idrott i veckan kan inte vänta. Det är bråttom!

Förutom att jag tycker detta skriver även flera kvinnor ur 1.6 och 2.6 klubben under på detta upprop.

Åsa Wihlbeck, läkare, 2.6 miljonerklubben

Christin Mellner, fil dr i psykologi, 2.6 miljonerklubben

Lill Lindfors, artist, 1.6 miljonerklubben

Ingemo Bonnier, redaktör, 1.6 miljonerklubben

Mi Ridell, artist, 2.6 miljonerklubben

Lina Sandels-Sjöström, 2.6 miljonerklubben

Monica Ahlberg, 2.6 miljonerklubben

Blossom Tainton-Lindquist, hälsopedagog, 2.6 miljonerklubben

Alexandra Charles, ordförande 1.6 miljonerklubben

Akta dig för Thorsten Flink

Akta dig för Thorsten Flink sa alla till mig inför mitt skådespelarsamtal med honom igår på ABF huset. Låt honom inte kollra bort dig! Thorsten var briljant. Bjöd på sig själv så enormt mycket. Öppen, glasklar, känslig dessutom skitsnygg. Han berättade att Keve Hjelm blivit som en fadersfigur för honom. Han gick och såg Fadren trettio gånger! Sedan när han stötte på honom, kastade han sig i hans famn med saxade ben runt hans midja. Allt handlar om kärlek. Vi vill alla bli älskade. Åtminstone av några. Jag hoppas vi får se mer av Thorsten. Han kan verkligen trollbinda en publik. Han har så mycket att ge. Svensk teater behöver Thorsten Flink! Vi behöver hans eld, hans briljans och hans smärta.

Om du är spänd ska du ha en loverboy, det är bättre än massage

Om du är spänd ska du ha en loverboy, det är bättre än massage säger jag till Hanna som klagar över onda axlar. Plötsligt bryts lugnet och ett dussin tatuerade canadensare i tjugårsåldern tar över vårt lugna resort. Hanna lyder genast mitt råd. Bra tror jag, bara hon håller sig till ”trettiodagarsregeln” Jay frågar om jag är singel men får till svar av Tyson ”she has been out for a yacht one week, what do you think”. Jag säger inte att jag inte fick ta med min loverboy. Ungdomarna roar sig och alla tror att jag är Hannas mamma och visar mig enorm respekt. Synd bara att de dricker öl till frukost. Det är som på festival säger Hanna. Själv ligger jag under cocosnötspalmerna och tänker på att jag hört att det kan vara farligt om en cocosnöt trillar ned i huvudet på en. Jag förstår nu uttrycket ”get nuts”. På väg till White beack kommer en easy rider kille åkande. Han stannar och frågar ”where are you going?” Det frågar föresten alla så fort man ska någonstans. Easyrider killen, som för övrigt visar sig vara norrman berättar att den första stranden vi passerar och som man kan tro är ”white beach” är full av kobror. Han säger massa kobror. Tacksamma över tipset vandrar vi svettiga vidare in i djungeln och passerar snart en fantastisk beach och förstår att detta är kobrastranden han varnade för. Det var som det var meningen att han skulle komma och berätta det för oss, säger Hanna. Annars hade vi ju gått ned där och badat och lagt oss i sanden bland kobrorna. - Hur lång tid tar det innan man dör av ett kobrabett?

Vad är livskvalitet?

Hanna och jag tar en minivan från Purto Princessa på ön Palawan till Port Barton. Det blir ingen enkel färd. Vi fastnar säkert tjugo gånger i lera pga av de tropiska regnen och ser framför oss en natt i djungeln. Men chauffören har varit med förr. Vi anländer till ”Deep gold”. En vackert enkelt och mycket smakfullt resort byggd av en schweizare. Vi flyttar in i en ganska primitiv men vacker bungalow vid strandkanten för 800 pesos (140 skr). Vi hör vågornas brus och syrsor. Vi hör också galande tuppar eftersom Port Barton lyckligtvis inte är något turistghetto. Filippinarna tar väl hand om sina djur. Tuppar, hönor och grisar omhuldas. Grisköttet här är också fantastiskt gott. Idag såg jag en man stå länge och smeka en höna. Människorna som bor här har inte mycket pengar men verkar harmoniska. När jag tittar in hur de bor är det som att bo i en jordkällare. Knappt någon har elektricitet och den är bara på mellan 18-midnatt. Men vad är livskvalitet? ”Den som har mest prylar när han dör vinner?” Jag har svårt att tänka mig att någon som lever här har ångest eller depression?

Jag har vant mig vid att ödlor klättrar på väggarna, myggnätet känns ändå som ett skydd om någon skulle råka trilla ned på mig…

Tittar upp i den mörka himlen och stjärnor gnistrar mellan de höga cocosnötspalmerna. Känns som jag är i en saga.

M/s Christina G

Christina G glider mjukt fram i den filippinska övärlden. Jag älskar att vara på havet och den här gången är jag på en yacht tillsammans med GG, N, JE, P, D och en besättning på sex personer. JE förklarar att vi inte kan åka vart som helst eftersom det finns pirater. Jag undrar vad de ska göra med oss i så fall? Rånar de oss bara eller blir vi mördade och kastade i sjön.

På vissa platser finns risken för kidnappning. Christina G är ju en väldigt fin båt som sticker ut häromkring. Vi stannar vid en ö som har små hyddor, sandstränder och palmer och blir välkomnade av hela öns befolkning känns det som. Folk är så vänliga, glada och gästfria att man inte tror att det är sant. Vi blir visade runt på ön som visar sig vara både katolsk och protestantisk. Språket har inslag av både engelska och spanska. Come sta och guappa är uttryck som de använder. Jag blir glad för jag kan ju lite spanska. En kvinna med bara en tand kvar i sin mun drar i mitt hår och säger att jag är beatuiful, en annan säger att jag är långnäst och skrattar. Många pappor bär omkring på spädbarn och en del tvättar kläder och jag tänker att det verkar vara ett jämställt samhälle. Ett följe av säkert fyrtio barn går efter oss. En kvinna med sorgsen blick frågar om jag vill ha ett barn. Jag säger att jag redan har två barn. (Men det hindrade ju varken Madonna eller Angelina Jolie) Då frågar hon om jag vill ha en ”husband” , hon kan ordna det. Jag skrattar bort frågan. Har ju hört talas om att man hämtar fruar men inte ”husbands”, det är något nytt och i och för sig är ju många av de filipinska männen både vackra och vältränade och dessutom jämställda. Men hoppet, livet och kärleken finns ju i Sverige, så vi går vidare under cocospalmerna tills vi utmattade av intryck ringer yachten och blir hämtade av dingen. När vi lämnar ön är stranden full av barn som vinkar och ber oss komma tillbaka. Kvinnan som ville sälja barn och man till mig står också där. Kanske kan hon inte försörja alla sina barn? I många byar har man åtta barn! Den filippinska befolkningen ökar med 2.6 % om året. Nu är de drygt 90 miljoner. Det går nio filippinare på en svensk. Det är ett myller av människor och de blir bara fler. Katolska kyrkan är ju inte direkt pigg på att informera om preventivmedel. Kanske de borde bli det för hur ska det annars gå? Kontrasterna är stora mellan livet på yachten och livet på ön. Denna resa är en upplevelse för livet. Christina G glider fortfarande mjukt men vinden ökar och Paula är sjösjuk…

Ormen i paradiset är fattig, desperat och oerhört hjälpsam.

Det finns inga tjocka människor på Filippinerna. Det finns inga gym heller. Eller något godis. Knappt någon dricker nån alkohol. Alla är glada, hjälpsamma, artiga och mycket vackra, men när jag går till massagesalongen runt hörnet och den omopererade mannen som alltså nu är kvinna målar mina tånaglar blodröda säger hon att Filippinerna är jättefarligt och att vi ska akta oss. Hon går också igång på att min fot är så vit. Vi vill se ut som dem och de vill se ut som vi. Varför är det så?

Visst finns det ormar i alla paradis. Hanna och jag åker till flygplatsen för att hämta mitt bagage som nu äntligen har rest från Peking och ska åka ut på bandet under kvällen. Lyckan är total! Jag får min solkräm, mina kläder som jag lärt mig leva utan och GG sin Kalles Kaviar. På väg från flygplatsen blir vi erbjudna en taxi och följer med två män en lång bit bort…? Jag reagerar på att taxin heter ”Braveheart Taxi” men den ser ut som en riktig taxi så vi hoppar in. Inne i taxin upptäcker vi att det inte finns någon taxameter. Dessutom hoppar den andre mannen också in i bilen. Vi får en mycket märklig känsla. Det känns inte bra och vi ber dem stanna men de gör dem inte. Jag öppnar dörren fast bilen kör och ber dem återigen stanna. Föraren vägrar. Den andre mannen hoppar ut och jag vill också hoppa ut ur farten om det inte var för min väska som ligger i bagageluckan.. En polis stoppar bilen och undrar vad det är som pågår. Föraren tvingas öppna bagageluckan och vi kan lämna taxin. Vi ställer oss med bankande hjärtan i den långa taxikön där alla filippiner står. Kändes ett ögonblick som vi höll på att bli kidnappad Ormen i paradiset är fattig, desperat och oerhört hjälpsam.

Paula är på Filipperna

Paula är på Filippinerna

Jag älskar att resa. Mamma säger att jag är äventyrlig och att jag ”sätter henne på skräckpottan”. Men när man får ett erbjudande att åka båt runt Filipperna med GG, är det ett erbjudande jag inte kan motstå. Att sedan min ”teaterdotter” Hanna som jag ju faktiskt adopterat råkar befinna sig på Cebu exakt vid denna tidpunkt gör ju inte saken sämre. Hanna går på Lärarhögskolan och ska skriva C-uppsats om engelskundervisningen på Filippinerna.

Reste med air China till Peking i torsdags kväll för att därifrån fortsätta till Manila. När vi flög in över Peking väckte gryningssolen mig. Det var som hela Kina sken emot mig och välkomnade mig. Bergsmassiven som omger Peking ståtade under en klarblå himmel med gnistrande sol. Det klack till i hjärtat. Myten om Kina. Sagorna. Berättelserna om detta land i fjärran. När jag var liten berättade man om, att om man grävde ett hål i jorden så djupt man kunde kom man till Kina. Kina, var jordens ände. Men det var inget ålderdomligt Kina som mötte mig. Tvärtom, kineserna på flygplatsen var supercoola, snygga och hippa. Och unga. Jag såg inga gamla människor. Ett helt annat Kina än vad jag väntade mig. Det var tydligen bara jag som skulle till Manila i hela vårt plan. Och för att komma till Manila måste jag byta flygterminal. Först fick jag åka tåg och sedan buss tjugo minuter. Tror att jag frågat typ trettio personer för att hitta rätt. Efter drygt en timme var jag framme vid andra terminalen och kände att nu var jag på bortaplan. Inte en västerlänning så långt ögat nådde. Flög vidare i ett nästan tomt plan till Manila. Fick tre säten för mig själv där jag kunde sträcka ut mig och sova. Kineserna har slutat resa till Filippinerna. Någon slags fnurra på tråden har tydligen uppstått. I Manila fick jag veta att mitt bagage inte kommit med. Det hade försvunnit i Peking mellan terminalerna.. Var glad att jag stoppat bikini, tandborste och smink i handbagaget. Det är väl ändå det viktigaste?

Tropiskt regn och stark het sol om vartannat. Brände mig direkt. Solkrämerna fanns i bagaget och all solkräm som säljs här är ”whitening”. Det finns inte några västerländska vita kvinnor här! Jag och Hanna är de enda! Och folk fotar oss för vi är så exotiska. Det finns en hel del västerländska män med filippinska flickvänner och massor av koreanska turister.

Igår kväll var vi ute med några filippinska vänner. Lokalbefolkningen är otroligt vänliga, glada och gästfria. Man blir alldeles varm. Jag blev uppbjuden av en vacker egyptisk prins, förlåt man som studerade blommor men jag sprang hem… tog en taxi. Hoppet, livet och kärleken finns ju i Sverige.

Om två dagar går jag ombord på M/s Christina utan bagage…?