Jag är ett teaterbarn

Är det därför jag blir så oerhört berörd av Fanny och Alexander på Dramaten? När andra säger att de kommer från Norrbotten, Gotland eller Iran så kommer jag från Teatern. Det är mina rötter och den värld som format mina värderingar. Det är min trygghet. Fanny och Alexander är en kärleksförklaring till Teaterns värld och allt vad den representerar. Människans frihet. Att få uttrycka sig. Alla har ett värde. Ett sammanhang. Ingmar Bergman skriver en dialog full av livsvisdom. Jag tycker Lars Ring är snål i sin recension. Skådespelarna är underbara. Varför nämner han inte ens Livia Millhagen och Kristina Törnquist undrar jag? Däremot kunde Reine Bryntolfsson och Tomas Hanzon bytt roller. Det hade blivit intressant. It´all about casting. Pojken Alexander är alldeles alldeles underbar och rörande. Fanny och Alexander rör mitt hjärta.