söndag 11 juli 2010

Mamma, vad har du gjort?


Mamma, vad har du gjort?

Mitt hjärta svider när Solveig Ternström, min mamma ställer sig på scenen på Donners plats med Mona Sahlin och Margot Wallström i Almedalen och säger att hon stöder Mona Sahlin.

Orsaken till detta ”svek” är kärnkraften,

Kanske är kärnkraften en genusfråga? Män är mer riskbenägna än kvinnor när det gäller företagande och säkert även energipolitik. Jag behöver bara gå till mig själv. Pappa för kärnkraft och mamma mot. Men visst är kärnkraften farlig. Man argumenterar om att kärnkraften är ren och inte släpper utan någon koldioxid men har ännu inte löst hanteringen med avfallet. Den lera i de behållare som avfallet ska ligga i tusentals år riskerar spricka och risken blir då att avfallet läcker ut i grundvattnet. Av det använda kärnbränsle som grävs ned långt ned i urberget går också att göra plutonium som i sin tur kan användas till kärnvapen. Det var lätt för Green Peace att ta sig in i Forsmark. Vad händer om terrorister får tag i plutonium? Säkerheten måste ses över. Olyckor kan inträffa. Den mänskliga faktor kan få ödesdigra konsekvenser. Jag är tillräckligt gammal för att minnas Tjernobyl. Under många år gick det inte att plocka bär i östra Sverige eller äta vilt.

 Men vad är alternativet? Kärnkraften finns runt omkring oss i andra länder så spelar det egentligen någon roll?. Hoten om att bli beroende av den ryska gasen finns också. Trots att vår utrikesminister Carl Bildt till en början var delägare. Den ryska korruptionen är ett problem. Nu byggs ändå gasledningen i Östersjön.

 Jag bor tidvis i Östhammars kommun där Forsmarks Kärnkraftverk är arbetsplatsen för många. Östhammar är en kommun med få arbetstillfällen och utan Forsmark skulle förmodlingen kommunen dö. Man har också vunnit kampen om att få gräva ned avfallet i sitt urberg. Ekonomin styr och kommunen måste överleva.

 Jag uppträder på Fartyget Sigyn i Visby under Almedalsveckan i det rum som annars transporterar kärnavfall. Strax innan vårt framträdande håller Anders Wijkman en föreläsning om alternativa energikällor i ett globalt perspektiv och jag tänker att en god energipolitik bör även innehålla stora satsningar på alternativa energikällor. Enligt Wijkman kostar dessa satsningar mer än kärnkraft inledningsvis men i ett längre perspektiv blir det billigare än kärnkraft.

 Jag kan till viss del förstå den förtvivlan och den rädsla som leder till Solveigs Ternströms avhopp men det skulle vara väldigt olyckligt om Sverige bytte regering i höst.  Folket oroas. Kanske nästan en knapp majoritet. Vi bör ta denna oro på allvar. Men vi behöver inte byta parti eller regering. Vi behöver kommunicera mer säkerhet och risker med kärnkraften och vi behöver också satsa forskning på alternativa energikällor.  Ett parti är mer än en fråga. Ett parti har en ideologi. Jag tror på människans frihet och att själv skapa sitt liv. Jag är småföretagare och kämpar för våra rättigheter. En socialliberal småföretagare är också solidarisk. Det handlar inte om att bli rik det handlar om att överleva. Småföretagarna är den nya arbetarklassen utan några rättigheter men med massa skyldigheter. Denna djupa orättvisa har Socialdemokraterna skapat.

 Paula Ternström

Kulturentreprenör

Kandiderar till riksdag och landsting i Stockholm Stad (FP)

 

.

 

 

5 kommentarer:

  1. Hej Petra

    Jag kan förstå din oro för kärnkraften. Utan tvekan har ens föräldrar en stor inverkan på den bild man skapat sig. Och jag ser här i din postning att din mor onekligen påverkat det du tror om kärnrkaften.

    Du skriver: Av det använda kärnbränsle som grävs ned långt ned i urberget går också att göra plutonium som i sin tur kan användas till kärnvapen.

    Detta är Solveig's argumentation. Detta är vad hon har sagt i årtionden. Men stämmer det?

    Faktiskt inte. Reaktorplutonium... för det första så måste du få upp det ur marken och separera ifrån övrigt avfall, vilket är högaktivt, utan att dö på kuppen. Nästa problem är att om du väl lyckas få loss plutoniet, så är det inte vapenplutonium utan reaktorplutonium... en blanding av olika isotoper av plutonium. Din mor och hennes (f.d.) Center-kollega Eva Selin Lindgren påstår att De andra isotoperna förutom Pu-239 är inaktiva och inte skulle bidra till en explosion. De påstår att om man vill göra bomben av reaktorplutonium så behöver man bara ta lite mer än då man gör det av vapenplutonium.

    Det är fel... Pu-240 förstör bomben om du försöker detonera den. Pu-240 sönderfaller spontant, och detta gör att så fort man försöker smälla en bomb gjord av reaktorplutonium så kommer Pu-240 att göra att hela bomb-kärnan slits sönder innan man uppnått någon verklig sprängkraft i bomben. Redan vid några få procent Pu-240 inträffar detta problem för bombmakare, medan i använt reaktorbränsle är andelen Pu-240 över 25% av plutonium-isotoperna. En detaljerad bild över vad som finns i använt reaktorbränsle hittar du här

    Detta är anledningen till att man aldrig använt kärnavfall i bomber... för det funkar helt enkelt inte.

    Du frågar: Vad händer om terrorister får tag i plutonium?

    Tja... jag bollar frågan tillbaks till dig. Ponera följande: terrorister har brutit sig in på Forsmark. När de klättrade över stängslet hände precis det som stänglet är till för: de upptäcks (stängslet är inte till för att vara en ogenomtränglig barriär... den som tror det har inte riktigt koll på vad stängsel är till för). Under buller och bång slår de sig in i reaktorbygganden. Nu står de och tittar på en avfallskapsel som väger 80 ton.

    Vad händer härnäst? You tell me... vad tror du händer härnäst?

    Jag är tillräckligt gammal för att minnas Tjernobyl.

    Tjernobyl var en onödig olycka som skulle ha undviktits. Men Sovjet var Sovjet: en korrupt prestigetokig diktatur som aldrig erkände fel.

    Tjernobyl-reaktorn var en forsättning på "triumfen" som Sovjet "lyckades" med 1954: att skapa den första kärnkraftsreaktorn. Man hade slagit väst på fingrarna genom att bli först.

    Problemet var bara att designen var livsfarlig. Det man gjort var att ta en av sina plutonium-fabriker och dra vattenledningar igenom den. Detta ger en reaktor egenskaper som är högst olyckliga: om vattnet kokar så inte bara blir man av med kylningen; reaktorn skenar dessutom. Men i Sovjet säger man inte att Sovjetisk teknik suger...

    I resten av världen såg man att grafitmodererade, vattenkylda reaktorer var en riktigt dum idé. Att RBMK-designen (den som Tjernobyls reaktorer var byggda efter) dessutom saknade en inneslutning gjorde inte saken bättre. Så vi byggde istället reaktorer som fungerar tvärt om: om vattenet kokar, stannar reaktorn. Det hade vissa nackdelar, som att man måste anrika bränslet en smula först. Men det var det värt för designen blev på det viset så säker att inte ens mänskliga faktorn kunde göra det som man gjorde i Tjernobyl.

    Det förvånar mig storligen att din mor, efter så många års engagemang i denna fråga fortfarande argumenterar som att det står ett enda stort likhetstecken mellan all världens kärnkraft. Hon borde veta bättre efter så här lång tid tycker jag.

    Anyway... nu börjar jag bli långranding... är det något du undrar Petra så maila bara. :)

    SvaraRadera
  2. Tack för feedback, önskar bara att du använde mitt rätta namn. Jag heter Paula. Inget annat.
    Mvh
    Paula

    SvaraRadera
  3. Men jösses... hur lyckades jag med en sådan fel-läsning. Förlåt mig... jag måste gå och skaffa mig glasögon... detta håller bara inte. Jag märker att jag allt oftare gör sådana där idiotiska fel-läsningar. :(

    SvaraRadera
  4. Din mamma har suttit i riksdagen och du vill ha en politisk post. Skall vi få fler politiska familjer? Det vore olyckligt!

    SvaraRadera
  5. Jag säger som Thomas Östros: "Solveig är en fantastisk skådespelare..." ;-)

    SvaraRadera